Charlotte Tilbury på NK

Inlägget innehåller annonslänkar till Asos

Charlotte Tilbury är ett märke jag verkligen varit nyfiken på länge men jag är såpass gammal att jag vill handla makeup av en människa och få hjälp med rätt nyans. Dessutom försöker jag alltid i första hand handla av svenska butiker för att gynna näringslivet. Det kan även vara något jag försöker intala mig eftersom jag hatar att köpa foundation i fel färg eller med fel finish. Det är en miljöfaktor som många missar med att det är ett otroligt slöseri med resurser att köpa sådant som hamnar i soporna. Köp rätt och använd det är något jag strävar efter. Gissa hur lycklig jag blev när Charlotte Tilbury kom till NK? NK har en underbar skönhetsavdelning som jag besöker nästan varje gång som jag är i Stockholm. Jag var så hypad att jag ändrade på mina reseplaner för att kunna gå på NKs medlemskväll där det största de marknadsförde var lanseringen av Charlotte Tilbury. De skulle ha makeup artister på plats och fantastiska erbjudanden. Jag var så övertygad att jag skulle lämna NK med min drömfoundation att jag övervägde att inte packa någon i resväskan. Jag skulle vidare till Tyskland efter NK men tog med en gammal ifall jag inte skulle hitta rätt nyans.

Nu ska vi för tydlighetens skull komma ihåg att jag är 45 och inte supersnygg. Jag är väl medveten om att jag inte omfattas av pretty privilege men utgår från att professionella makeupartister bemöter kunder proffsigt och är trevliga. Varför ska de annars vara där? Jag har den högsta respekten för deras kunnande och hade som sagt ändrat i planeringen för att få ta del av en liten del av deras expertis annars hade jag lika gärna klickat hem och chansat på nätet ju.

När jag kom till NK var kön helt sjuk vid deras ordinarie plats så jag gick till ljusgården istället där de utlovat så mycket intressant. Där var det också kaos med folk och jag strosade runt och kollade lite på produkterna och försökte få kontakt med personalen. Ljuset var för mörkt för att det skulle vara värt att swatcha något. Jag gav det en stund innan jag gav upp och gick till underklädesavdelningen där personalen var så trevliga att mitt humör gick upp igen efter att ha blivit totalt ignorerad. Yes, jag testade även att ställa mig i kön till kassan för att få hjälp.

Lite mingel och annat trevligt så var jag glad igen och tänkte att vissa blir lite otrevliga när de är stressade så i egenskap av obotlig optimist gav jag dem en 3e chans. Då hade jag efter en evighets väntan äran att bli tilltalad av en stressad och otrevlig kvinna som mest såg ut att vilja göra allt annat än att slösa tid på mig. Jag förklarade att jag var på jakt efter en foundation och undrade om hon kunde hjälpa mig med rätt nyans. Gissa min förvåning när svaret blev ”det har vi inte tid till idag” med det svaret gav jag upp och kände att även om jag hade haft chans att vinna varenda produkt de någonsin tillverkat så vill jag inte ha den. Hade jag sagt att jag ville ha hjälp att lägga fullface makeup hade jag haft förståelse men att välja nyans är grundläggande om man inte vill bli ersatt av en webbshop.

Kvällen bjöd trots allt på lite höjdpunkter och Stinaa J erbjöd fotanalys och självklart testade jag det. Det visade sig att jag har höga fotvalv och behöver rejält stöd för att slippa värk. Intressant eftersom jag upplever just att jag får ont i fötterna av alla skor. Önskelistan till julen är därför kort. Jag önskar de här skorna, fred på jorden och obegränsat med tid och pengar.

De hade även en kort stund med personal shopper som gav lite råd om hur man skapar en mångsidig garderob med få plagg. NK har alltså trevlig personal som tydligen även ser mig. Men nu halkar jag ju över på mitt andra intresse med skor och det var ju inte vad inlägget handlar om primärt men jag ville belysa att kvällen var inte helt bortkastad.

Som jag tidigare sagt är jag obotlig optimist och vill ge alla en andra chans. När jag några veckor senare besökte Stockholm gick jag därför till Charlotte Tilburys ordinarie disk och tänkte köpa den där efterlängtade foundationen. Före lunch och mitt i veckan brukar vara en garanti för god service hos de flesta märkena där så jag gick dit. Det var gott om personal och två stod och pratade med varandra. Jag pillade lite på produkterna utan att de brydde sig. Testade att gå till en tredje som jobbade där men hon gick iväg. Jag ställde mig en stund och väntade utan framgång. Min mobil ringde och jag sa till min vän att jag ska bara köpa en foundation innan vi kan fika. Efter samtalet gick jag runt lite mer och kollade på deras produkter

Nu till mina frågor. Behöver de inte kunder? Är jag för ful för märket? Ska man använda hemlig morsekod? Har jag blivit osynlig?

Tiden då man kunde bli ett fint märke genom att behandla kunderna som skräp anser jag att är över och tyvärr vill jag inte bidra med en enda krona till märket efter deras bemötande. Jag är fullt medveten om att min lilla bojkott inte kommer göra minsta skada på deras omsättning men jag tycker att beteendet är helt sjukt.

Hos Asos slipper du bli ignorerad av personalen och kan klicka hem produkter i lugn och ro